Anmälningar mot diskriminering kommer att öka?
Nyamko Sabuni, jämställdhetsminister (m), har lämnat förslag på ny diskrimineringslag. "Förutom de fem diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder och sexuell läggning kommer lagen nu att utvidgas till att också omfatta könsidentitet och ålder" citerar aftonbladet.se.
Aftonbladet.se skriver vidare:
"Nyamko Sabuni vill framöver se om diskrimineringslagen kan omfatta även andra grunder för diskriminering, genom att ha en så kallad öppen lista.
"Det skulle stämma bättre överens med hur internationella konventioner är utformade. I grunden är det lika oacceptabelt att människor diskrimineras oavsett på vilken grund det sker", skriver hon på DN Debatt."
Vart kommer den här nya lagen att leda? Jag har inte lagt mycket tanke bakom mitt följande uttalande, men jag kör hårt.
Vart kommer gränserna gå, när vet man om man blivit diskriminerad eller inte? Om det är åldersgräns på 24 på krogen och den som är 23 inte får komma in, är det åldersdiskriminering då? Ladies night, där bara tjejer får komma in, är det könsdiskriminering då? Om jag inte kommer in på en stureplanskrog för att jag inte tjänar över 40 000 i månaden, vad är det för diskriminering då?
Risken är att antalet anmälningar kommer att öka, och polisen får utreda rena löjan. Ta bara den muslimska kvinnan jag skrev om nyligen som exempel. Det var rena löjan den anmälningen. Folk kommer att utnyttja detta, antagligen för att försöka få ut skadestånd och dylikt. Forumstråden som hör till artikeln är full av ironiska inlägg, mycket humoristiskt om jag själv får säga det.
Vad tror ni kommer att bli följden av en ny diskrimineringslag?
Uppdatering till rekryteringen
Idag tog jag mig i kragen och gick in i rekryteringens datasystem (PAS) för att uppdatera mina uppgifter. Skrev in i det personliga brevet att jag pluggar på universitetet kvällstid. Alla uppgifter man har kan ju liksom hjälpa till.
Ett par timmar senare kollar jag mailen, och titta där - jag har fått meddelande från rekryteringen. Inte lika nervös den här gången som förra. Så glad i hågen loggar jag in för att läsa. Tro det eller ej, men jag har GÅTT VIDARE TILL PLIKTVERKET OCH DE CENTRALA TESTERNA! *yessssss*
Den 31 mars och den 1 april kommer jag att få utstå de hårda testerna och intervjuerna. Sen om de faktiskt blir hårda eller inte det återstår att se, det är tydligen lite olika hur man blir "behandlad" av poliserna respektive psykologen. Hursomhelst kommer det att bli en utmaning. Jag längtar! Fast mest längtar jag tills att det är över och avklarat.
Som tur är slipper jag åka långt, det är nämligen i Täby. Mysigt, precis där jag gjorde lumpen. Näsby Park, vid Näsby slott. Den gamla Roslagsbanan, som tuffar fram dit. Mm väcker både trevliga och otrevliga minnen ;)
Idag kom dessutom en lunta böcker till mig från AdLibris. 1400 bagis får jag punga ut, men det är det förhoppningsvis värt.
Ett par timmar senare kollar jag mailen, och titta där - jag har fått meddelande från rekryteringen. Inte lika nervös den här gången som förra. Så glad i hågen loggar jag in för att läsa. Tro det eller ej, men jag har GÅTT VIDARE TILL PLIKTVERKET OCH DE CENTRALA TESTERNA! *yessssss*
Den 31 mars och den 1 april kommer jag att få utstå de hårda testerna och intervjuerna. Sen om de faktiskt blir hårda eller inte det återstår att se, det är tydligen lite olika hur man blir "behandlad" av poliserna respektive psykologen. Hursomhelst kommer det att bli en utmaning. Jag längtar! Fast mest längtar jag tills att det är över och avklarat.
Som tur är slipper jag åka långt, det är nämligen i Täby. Mysigt, precis där jag gjorde lumpen. Näsby Park, vid Näsby slott. Den gamla Roslagsbanan, som tuffar fram dit. Mm väcker både trevliga och otrevliga minnen ;)
Idag kom dessutom en lunta böcker till mig från AdLibris. 1400 bagis får jag punga ut, men det är det förhoppningsvis värt.
Vart går gränsen?
Vi lever i ett tydligt gränsland med till synes otydliga gränser.
I dagens Punkt.SE kan man läsa en artikel om en muslimsk kvinna som blev avskedad från McDonalds för att hon vägrade ha kortärmat på sig. Hennes religion kräver nämligen att hon har långärmat. Kvinnan har nu anmält McDonalds för diskriminering.
En provanställning kan avslutas precis när som helst, och man behöver egentligen inte ha något direkt skäl till varför man avslutar anställningen. Att ignorera en uniformspolicy är väl ändå skäl nog till att bli avskedad eller? Man kan ta killen som fick sparken pga sin utmanande frisyr som exempel. Han ville inte hålla sig till den policy som företaget satt upp och fick därmed inte fortsätta att företräda företaget.
Om nu McDonalds har en föreskrift som säger att kortärmat ska bäras vid arbete i restaurangen så får man antingen rätta sig efter det, eller ta ett jobb där man kan klä sig som man vill. Eller har jag fel? Min arbetsgivare kommer kanske att kräva att jag ska ha kavaj på mig. Jag gillar inte att ha kavaj på mig, men om jag inte har det kommer jag inte få jobba kvar. Så enkelt är det, därför kommer jag att ha på mig kavajen.
Oavsett vad man har för skäl, om det är religion eller annan klädstil, så ska man rätta sig efter regler. Gå inte och gnäll om diskriminering hela tiden.
Jag utser mig till profet och skapar härmed en ny religion. Där är det strängeligen förbjudet att arbeta fredagar och måndagar samt mer än sex timmar om dagen. Anställ mig, annars anmäler jag till DO!
*suck*
I dagens Punkt.SE kan man läsa en artikel om en muslimsk kvinna som blev avskedad från McDonalds för att hon vägrade ha kortärmat på sig. Hennes religion kräver nämligen att hon har långärmat. Kvinnan har nu anmält McDonalds för diskriminering.
En provanställning kan avslutas precis när som helst, och man behöver egentligen inte ha något direkt skäl till varför man avslutar anställningen. Att ignorera en uniformspolicy är väl ändå skäl nog till att bli avskedad eller? Man kan ta killen som fick sparken pga sin utmanande frisyr som exempel. Han ville inte hålla sig till den policy som företaget satt upp och fick därmed inte fortsätta att företräda företaget.
Om nu McDonalds har en föreskrift som säger att kortärmat ska bäras vid arbete i restaurangen så får man antingen rätta sig efter det, eller ta ett jobb där man kan klä sig som man vill. Eller har jag fel? Min arbetsgivare kommer kanske att kräva att jag ska ha kavaj på mig. Jag gillar inte att ha kavaj på mig, men om jag inte har det kommer jag inte få jobba kvar. Så enkelt är det, därför kommer jag att ha på mig kavajen.
Oavsett vad man har för skäl, om det är religion eller annan klädstil, så ska man rätta sig efter regler. Gå inte och gnäll om diskriminering hela tiden.
Jag utser mig till profet och skapar härmed en ny religion. Där är det strängeligen förbjudet att arbeta fredagar och måndagar samt mer än sex timmar om dagen. Anställ mig, annars anmäler jag till DO!
*suck*
Det första intrycket...
betyder mycket. Du får bara en chans, sen kan du inte göra ett nytt första intryck.
18:00 började den absolut första föreläsningen på kursen (JIK:en, Juridisk introduktionskurs). Jag fick ett mycket bra första intryck av kursen. Synd att jag kom 18:20 och störde alla då. Mitt första intryck var inte så ruskigt bra. Som tur var kom jag inte sist av alla. Tunnelbanan stod still i närmare 40 minuter nämligen, och när den första rullade fram till centralen så fick inte alla plats, så jag fick gott vänta tills nästa tåg dök upp.
Hursomhelst, nu är det igång på riktigt! på 16 veckor ska jag läsa ett tusental sidor, göra tentor, prov och examina. Läraren rekommenderade ca två timmars studietid varje dag, och det var viktigt att läsa på i förväg innan lektion. Alltså, läs det som vi ska ha nästa lektion innan lektionen, så vi vet vad läraren pratar om. Nemas problemas, jag väntar bara på att få böckerna.
Den närmsta tiden kommer antagligen mina inlägg handla om studier, och det hinner nog inte bli så många inlägg. Om jag inte får dötid på jobbet vill säga. Men får jag dötid på jobbet tänkte jag ha böckerna där och gräva i!
18:00 började den absolut första föreläsningen på kursen (JIK:en, Juridisk introduktionskurs). Jag fick ett mycket bra första intryck av kursen. Synd att jag kom 18:20 och störde alla då. Mitt första intryck var inte så ruskigt bra. Som tur var kom jag inte sist av alla. Tunnelbanan stod still i närmare 40 minuter nämligen, och när den första rullade fram till centralen så fick inte alla plats, så jag fick gott vänta tills nästa tåg dök upp.
Hursomhelst, nu är det igång på riktigt! på 16 veckor ska jag läsa ett tusental sidor, göra tentor, prov och examina. Läraren rekommenderade ca två timmars studietid varje dag, och det var viktigt att läsa på i förväg innan lektion. Alltså, läs det som vi ska ha nästa lektion innan lektionen, så vi vet vad läraren pratar om. Nemas problemas, jag väntar bara på att få böckerna.
Den närmsta tiden kommer antagligen mina inlägg handla om studier, och det hinner nog inte bli så många inlägg. Om jag inte får dötid på jobbet vill säga. Men får jag dötid på jobbet tänkte jag ha böckerna där och gräva i!
Att se humorn i små struntsaker
Det är de små sakern här i livet som roar oss hela tiden. Små saker vi ser, hör eller läser på vägen till jobbet, när vi shoppar på stan, eller när som helst egentligen.
Jag vill med detta inlägg lägga fram några småsaker som jag tycker är lustiga. Har ni själva något att lägga till så gör det!
* I kollektivtrafiken sitter det skyltar som förklarar att pälsdjur ska vara längst bak. Det gäller dock inte ledarhundar. Frågan är, hur kan den blinda läsa skylten?
* Swebus annonserar i tidningar efter nya busschaufförer med rubriken "Vill du arbeta med världens bästa kunder?". Samma tidningarna rapporterar om stenkastningen mot bussarna och chaufförerna. Världens bästa kunder, va?
Är det inte så att såna här småsaker förgyller vår dag? Om inte de här sakerna fanns, hur skulle vi orka med allt? Vi behöver små små klickar av glädje utspridda under dagen, för att ljusa upp den annars så mörka tillvaron. Just nu sitter jag och lyssnar på Paul Potts, en fantastisk operasångare sprungen ur ingentingalls. Att se klippet från "Britain's got talent" när han fullständigt hänför hela publiken får det att tåras i ögonen och ge mig gåshud!
Kolla här säger jag bara. (Stäng först av musiken jag spelar upp, ni hittar pausknappen under bilden på mig)
Jag vill med detta inlägg lägga fram några småsaker som jag tycker är lustiga. Har ni själva något att lägga till så gör det!
* I kollektivtrafiken sitter det skyltar som förklarar att pälsdjur ska vara längst bak. Det gäller dock inte ledarhundar. Frågan är, hur kan den blinda läsa skylten?
* Swebus annonserar i tidningar efter nya busschaufförer med rubriken "Vill du arbeta med världens bästa kunder?". Samma tidningarna rapporterar om stenkastningen mot bussarna och chaufförerna. Världens bästa kunder, va?
Är det inte så att såna här småsaker förgyller vår dag? Om inte de här sakerna fanns, hur skulle vi orka med allt? Vi behöver små små klickar av glädje utspridda under dagen, för att ljusa upp den annars så mörka tillvaron. Just nu sitter jag och lyssnar på Paul Potts, en fantastisk operasångare sprungen ur ingentingalls. Att se klippet från "Britain's got talent" när han fullständigt hänför hela publiken får det att tåras i ögonen och ge mig gåshud!
Kolla här säger jag bara. (Stäng först av musiken jag spelar upp, ni hittar pausknappen under bilden på mig)
Framtiden är här
Visst kommer ni ihåg "six million dollar man" med Lee Major? Nej antagligen inte.
Men för att ge lite "kött på benen" så var han en cyborg, ungefär som terminator. Och Terminator kan ni inte ha missat. Science fiction i verkligheten kan man kalla den här artikeln på aftonbladet.se. En kvinna som fått en cybernetisk arm som protes. Nu fattas ju bara de inf'ällbara klorna så har vi en X-man vid namn Wolverine!
Förstår ni vilka möjligheter man får med den här teknologin? Maffigt säger jag bara! 
Jag grät aldrig förut
Det var nästan tio år sedan jag grät. Det har alltid gått bra förut, men inte nu längre.
Anledningen till att jag inte grät förut var linserna. Dom liksom stoppade saften från löken och gjorde att jag slapp det där svidande, tårframkallande ämnet som tar sig in i ögat. Men eftersom jag inte använder linser längre så får jag lida som så många andra lökhackare i världen. Huvudsaken är ju att maten smakar gott, eller hur?
Använde färsk ingefära i maten för första gången. Det gav en helt annan smak till maten än vanligtvis. En positiv förbättring. Ingefära ska dessutom vara bra mot bland annat illamående vid åksjuka eller graviditet samt vara bra för hjärtat. Källa Wikipedia
Anledningen till att jag inte grät förut var linserna. Dom liksom stoppade saften från löken och gjorde att jag slapp det där svidande, tårframkallande ämnet som tar sig in i ögat. Men eftersom jag inte använder linser längre så får jag lida som så många andra lökhackare i världen. Huvudsaken är ju att maten smakar gott, eller hur?
Använde färsk ingefära i maten för första gången. Det gav en helt annan smak till maten än vanligtvis. En positiv förbättring. Ingefära ska dessutom vara bra mot bland annat illamående vid åksjuka eller graviditet samt vara bra för hjärtat. Källa Wikipedia
När samhället inte tar sitt fulla ansvar
Att ta lagen i egna händer vet alla att man inte ska göra. En sak för polisen är helt enkelt en sak för polisen.
Att Rödby-skjutningen skulle kunna ha undvikits är jag rätt så övertygad om. Att jag inte är helt övertygad beror på att jag inte har alla fakta kring händelsen. Jag baserar min övertygelse på de fakta jag har för stunden. Inte helt korrekt att göra så, jag borde se till att ha bra källor innan jag skriver. Men jag kan inte vara ofelbar hela tiden.
Vad kommer det sig att 15-åringar blir allt mer kriminella? De mest uppmärksammade fallen är dödsskjutnignen i Rödby, där en familjefar sköt ihjäl en ung pojke och skottskadade en annan, samt Kungsholmsmisshandeln. Två av killarna som nyss släpptes i väntan på att domen ska vinna laga kraft är återigen misstänkta för misshandel. En till det vill säga.
Familjefadern i Rödby hade polisanmält trakasserierna mot sin familj sex gånger. Vad hände med dem? Fick föräldrarna reda på att pojkarna blivit polisanmälda? I en sån liten ort måste det stå något om det i den lokala nyhetsblaskan. Reagerar inte föräldrar på det? Hur många 15-åringar i Rödby åker moped? Jag säger inte att polisen gjort något fel, men någonstans har något gott ruskigt fel.
De två 16-åringarna som i måndags dömdes till 3 års ungdomsvård sitter anhållna igen för en ny misshandel. Polisen fick larmet 01:14 natten till fredag. Ursäkta, men vilken förälder släpper ut sina ungar så sent en vardagsnatt? Speciellt inte när ungen precis blivit dömd för vållande till annans död! Här har defenitivt föräldrarna gjort något ruskigt fel.
Men vad kommer det sig att det går åt det här hållet?
Jag vill påstå att det finns två faktorer inblandade;
1. Föräldrar som inte kan uppfostra sina barn. De har noll koll på hur man gör och låter ungarna ränna ute om nätterna, supa och röka. Föräldrarna tror att samhället uppfostrar barnen, och med samhället menar jag skolan. Dagens föräldrar tar inte i med hårdhandskarna när det behövs.
2. Samhället sparar. Skolorna ska spara pengar, fritidsgårdar läggs ner och personal sparkas. Samhället ser inte till att ungdomarna har tillräckligt att göra.
I grund och botten är det dock föräldrarna som har det största ansvaret att se till att ungarna sköter sig, inte samhället. Det är en trend som växer sig starkare att ungdomarna ska börja supa i tidig ålder och det är svårt för samhället att göra något åt det. Oavsett om man har massor med personal på massor med fritidsgårdar så kan ju ungarna välja att inte gå dit. Och det är där föräldrarna ska ta sitt ansvar.
I Tyskland finns en väl beprövad metod och det är utegångsförbud för ungdomar under 18. De får helt enkelt inte vara ute efter 22 och blir hemskjutsade av polisen om de ertappas. Klockrent tycker jag. Så länge inte föräldrarna kan sköta sina barn får samhället sköta dem.
Att Rödby-skjutningen skulle kunna ha undvikits är jag rätt så övertygad om. Att jag inte är helt övertygad beror på att jag inte har alla fakta kring händelsen. Jag baserar min övertygelse på de fakta jag har för stunden. Inte helt korrekt att göra så, jag borde se till att ha bra källor innan jag skriver. Men jag kan inte vara ofelbar hela tiden.
Vad kommer det sig att 15-åringar blir allt mer kriminella? De mest uppmärksammade fallen är dödsskjutnignen i Rödby, där en familjefar sköt ihjäl en ung pojke och skottskadade en annan, samt Kungsholmsmisshandeln. Två av killarna som nyss släpptes i väntan på att domen ska vinna laga kraft är återigen misstänkta för misshandel. En till det vill säga.
Familjefadern i Rödby hade polisanmält trakasserierna mot sin familj sex gånger. Vad hände med dem? Fick föräldrarna reda på att pojkarna blivit polisanmälda? I en sån liten ort måste det stå något om det i den lokala nyhetsblaskan. Reagerar inte föräldrar på det? Hur många 15-åringar i Rödby åker moped? Jag säger inte att polisen gjort något fel, men någonstans har något gott ruskigt fel.
De två 16-åringarna som i måndags dömdes till 3 års ungdomsvård sitter anhållna igen för en ny misshandel. Polisen fick larmet 01:14 natten till fredag. Ursäkta, men vilken förälder släpper ut sina ungar så sent en vardagsnatt? Speciellt inte när ungen precis blivit dömd för vållande till annans död! Här har defenitivt föräldrarna gjort något ruskigt fel.
Men vad kommer det sig att det går åt det här hållet?
Jag vill påstå att det finns två faktorer inblandade;
1. Föräldrar som inte kan uppfostra sina barn. De har noll koll på hur man gör och låter ungarna ränna ute om nätterna, supa och röka. Föräldrarna tror att samhället uppfostrar barnen, och med samhället menar jag skolan. Dagens föräldrar tar inte i med hårdhandskarna när det behövs.
2. Samhället sparar. Skolorna ska spara pengar, fritidsgårdar läggs ner och personal sparkas. Samhället ser inte till att ungdomarna har tillräckligt att göra.
I grund och botten är det dock föräldrarna som har det största ansvaret att se till att ungarna sköter sig, inte samhället. Det är en trend som växer sig starkare att ungdomarna ska börja supa i tidig ålder och det är svårt för samhället att göra något åt det. Oavsett om man har massor med personal på massor med fritidsgårdar så kan ju ungarna välja att inte gå dit. Och det är där föräldrarna ska ta sitt ansvar.
I Tyskland finns en väl beprövad metod och det är utegångsförbud för ungdomar under 18. De får helt enkelt inte vara ute efter 22 och blir hemskjutsade av polisen om de ertappas. Klockrent tycker jag. Så länge inte föräldrarna kan sköta sina barn får samhället sköta dem.
Dödligt våld mot kvinnor i nära relation
Nu ska jag gå in på ett ämne som är ganska känsligt. Nämligen, som överskriften skvallrar om, dödligt våld mot kvinnor i nära relation.
Våldet i Sverige har uppmärksammats mer och mer på senaste tiden i samtliga medier. Det har inte undgått någon vad som händer, bäde på små och stora orter.
Sen har vi en alldeles speciell form av våld, och det är det som är riktat mot kvinnor. Som vanligt tolkar jag fritt, tyvärr från aftonbladet.se och deras fantastiska artiklar. Jag har skrivit om detta tidigare och tycker att det är dags att jag skriver lite igen. För det första anser jag inte att det behövs en speciell lag som riktar sig mot våld och kränkningar mot kvinnor. Det borde räcka med formuleringen "Våld i nära relation", utan ett genus. För visst är det så att både män och kvinnor drabbas av våld i en nära relation och alla borde få samma rättsliga hjälp.
Att kränka en kvinna är tydligen värre än att kränka en man. En man ska tåla lite stryk och psykiska påhopp, eller? Vart ska vi män ta vägen om vi blir misshandlade? Lourdes Daza-Gillman skriver i en artikel på Feministiskt initiativ's hemsida, grovt översatt, att en misshandel emellan män slutar med omplåstring på sjukhuset eller i värsta fall om det går till rättegång, så får ju den misshandlade upprättelse. Men en kvinna får tydligen aldrig upprättelse, hon tar antingen självmord, blir misshandlad till döds eller i bästa fall lämnar mannen. Men hon får tydligen aldrig upprättelse.
Jag kan hålla med om att män är överrepresenterade vad gäller våld och brottslighet överlag och att det är ett problem för samhället. Men vi kämpar väl ändå för att samhället ska bli jämställt eller? Hur ska vi lyckas bli jämställda, när vi i lagen är ojämställda? Kvinnofridsbrott, men inget manfridsbrott. Vad kommer det sig? Alla vet vi att män också får sin beskärda del, men vi vågar ännu mindre berätta om det. Jag vill understryka att med "vi" menar jag inte mig själv, så ni inte tror att min sambo slår mig.
Ingen, oavsett kön, ska behöva lida. Det finns nog ingen som inte håller med mig. Men räcker det inte med att är en person, inte man eller kvinna?
På aftonbladet presenterade man statistik över antalet dödade kvinnor mellan 1990-2004. De skriver det lite luddigt för på 17 år, enligt aftonbladet, så har det dödats nära 300 kvinnor sedan 1990. Dessa cirka 300 ska ha dödats av sina män. 300 på 17 år, det är mycket mindre än vad som dör i trafiken varje år. "Målet för 2007 var att inte fler än 270 personer skulle förolyckas i trafiken, men resultatet blev att ca 490 människor omkom." källa wikipedia.
När jag går in på BRÅ's hemsida och söker efter statistik så får jag ingen statistik på dödligt våld mot män och kvinnor före år 2000. Sedan år 2000 har det dödats 426 kvinnor och 848 män. Nästan dubbelt så många män som kvinnor. Hur dessa har dött har jag inte tagit fram någon statistik på, förutom att det är dödligt våld.
Det borde inte handla om annat än att minska våldet i samhället, oavsett om det är riktat mot kvinnor, män, HBT-personer eller invandrare. Vad vill jag säga med allt det här då? Nån som vet?
Våldet i Sverige har uppmärksammats mer och mer på senaste tiden i samtliga medier. Det har inte undgått någon vad som händer, bäde på små och stora orter.
Sen har vi en alldeles speciell form av våld, och det är det som är riktat mot kvinnor. Som vanligt tolkar jag fritt, tyvärr från aftonbladet.se och deras fantastiska artiklar. Jag har skrivit om detta tidigare och tycker att det är dags att jag skriver lite igen. För det första anser jag inte att det behövs en speciell lag som riktar sig mot våld och kränkningar mot kvinnor. Det borde räcka med formuleringen "Våld i nära relation", utan ett genus. För visst är det så att både män och kvinnor drabbas av våld i en nära relation och alla borde få samma rättsliga hjälp.
Att kränka en kvinna är tydligen värre än att kränka en man. En man ska tåla lite stryk och psykiska påhopp, eller? Vart ska vi män ta vägen om vi blir misshandlade? Lourdes Daza-Gillman skriver i en artikel på Feministiskt initiativ's hemsida, grovt översatt, att en misshandel emellan män slutar med omplåstring på sjukhuset eller i värsta fall om det går till rättegång, så får ju den misshandlade upprättelse. Men en kvinna får tydligen aldrig upprättelse, hon tar antingen självmord, blir misshandlad till döds eller i bästa fall lämnar mannen. Men hon får tydligen aldrig upprättelse.
Jag kan hålla med om att män är överrepresenterade vad gäller våld och brottslighet överlag och att det är ett problem för samhället. Men vi kämpar väl ändå för att samhället ska bli jämställt eller? Hur ska vi lyckas bli jämställda, när vi i lagen är ojämställda? Kvinnofridsbrott, men inget manfridsbrott. Vad kommer det sig? Alla vet vi att män också får sin beskärda del, men vi vågar ännu mindre berätta om det. Jag vill understryka att med "vi" menar jag inte mig själv, så ni inte tror att min sambo slår mig.
Ingen, oavsett kön, ska behöva lida. Det finns nog ingen som inte håller med mig. Men räcker det inte med att är en person, inte man eller kvinna?
På aftonbladet presenterade man statistik över antalet dödade kvinnor mellan 1990-2004. De skriver det lite luddigt för på 17 år, enligt aftonbladet, så har det dödats nära 300 kvinnor sedan 1990. Dessa cirka 300 ska ha dödats av sina män. 300 på 17 år, det är mycket mindre än vad som dör i trafiken varje år. "Målet för 2007 var att inte fler än 270 personer skulle förolyckas i trafiken, men resultatet blev att ca 490 människor omkom." källa wikipedia.
När jag går in på BRÅ's hemsida och söker efter statistik så får jag ingen statistik på dödligt våld mot män och kvinnor före år 2000. Sedan år 2000 har det dödats 426 kvinnor och 848 män. Nästan dubbelt så många män som kvinnor. Hur dessa har dött har jag inte tagit fram någon statistik på, förutom att det är dödligt våld.
Det borde inte handla om annat än att minska våldet i samhället, oavsett om det är riktat mot kvinnor, män, HBT-personer eller invandrare. Vad vill jag säga med allt det här då? Nån som vet?
Universitetet nästa
Igår fick jag antagningsbeskedet till den juridiska översiktskursen på Stockholms universitet. Jag blev antagen! *Yesss*
Det första antagningsbeskedet var ju inte direkt lovande, reserv nummer 120 eller nåt i den stilen. Hade inga direkta förhoppningar att komma in, men se, även jag kan ha fel ibland. Det rullar på nu, som man säger. Helt underbart! Nu ska jag bara försöka få mitt liv att gå ihop. Två jobb, styrke- och konditionsträning samt plugga på 75 %.
Men det ska nog gå bra. I värsta fall, får jag väl lägga av med ett jobb. Fast det kan vara bra att ha kvar om jag nu kommer in på PHS (Polishögskolan). Träning kan jag också göra hemma, inte lika effektivt, men ändå träning. Hursomhelst, det kommer nog gå rackarns bra!
Det första antagningsbeskedet var ju inte direkt lovande, reserv nummer 120 eller nåt i den stilen. Hade inga direkta förhoppningar att komma in, men se, även jag kan ha fel ibland. Det rullar på nu, som man säger. Helt underbart! Nu ska jag bara försöka få mitt liv att gå ihop. Två jobb, styrke- och konditionsträning samt plugga på 75 %.
Men det ska nog gå bra. I värsta fall, får jag väl lägga av med ett jobb. Fast det kan vara bra att ha kvar om jag nu kommer in på PHS (Polishögskolan). Träning kan jag också göra hemma, inte lika effektivt, men ändå träning. Hursomhelst, det kommer nog gå rackarns bra!
Ytterligare ett delmål avklarat
Idag har jag tagit ytterligare ett steg mot framtiden. De fysiska testerna till polishögskolan är nu avklarade. Nu väntar jag bara besked att få komma vidare till nästa del i processen.
Igår anlände vi vid 17-tiden till Scandic Hotell i Falun. VI checkade in och fick rum 1207 tilldelat oss. Det var på högsta våningen så vi hade en rejäl utsikt. Vi åkte till stan och käkade pizza, på samma pizzeria som för nästan exakt ett år sedan när Carro gjorde testerna. VI återvände till hotellet och tog badkläderna och gick ner till poolen för att simma lite.
Poolen var inte direkt stor så det blev en hel del längder. Jag övade mer på att göra "hela havet stormar" än simma tror jag =) Eftersom poolen var så liten blev det väldigt mycket vågor när jag övningsdykte. Efter att vi simmat och livräddat lite satte vi oss i bastun. Det var precis vad jag behövde.
Imorse var jag frusen, kall och nervös. När vi kom till hallen var det incheckning och tilldelning ett nummer. Jag bar röd väst med nummer 129. Snabbt in och byta om och sen ut i hallen. Samling med presentation av rekryterarna och uppdelning i löpheat. Jag ställde mig i gruppen som trodde de skulle komma i mål på ca 9.20. Pang och iväg, jag gick ut bra i starten och höll ett jämt tempo hela vägen. Det var tungt, riktigt tungt och jag fick en metallisk smak i munnen efter ett tag. Jag kom i mål på 9.15 ungefär och kunde fortfarande stå upp.
Det var många som var slutkörda när de kom i mål. De la sig vid sidan om banan och pusta och frusta. Mitt mål var att komma i mål och fortfarande ha ork att stå upp. Jag klarade mitt mål! Det var en kille som sa till mig senare att jag inte såg direkt trött efteråt. Men jag var sliten. Halsen knöt sig för mig när jag andades. Jag kunde knappt ta ett djupt andetag utan att börja hosta. Det kändes inte alls bra.
Nästa "gren" var Harres. Ett koordinationstest där man ska göra kullerbytta, hoppa och ducka. Jag tog det väldigt lungt, ingen stress. Fick väl ingen jättebra tid, men jag kände att det var bättre att lyckas helt än stressa och råka misslyckas. Dockan var inte heller några problem. Lyfte den, släpade den och pratade med rekryteraren samtidigt.
Två av rekryterarna kände igen mig från jobbet, vilket var trevligt. Kul att morsa lite på gubbarna =) Ryktet om "Kronobergaren" spred sig som en löpeld bland de andra rekryterarna. Inte helt fel måste jag få säga. Carro tog två bilder på mig, när jag släpade docken. En ska jag väl kunna lägga upp här, men det blir när jag får den av henne.
Igår anlände vi vid 17-tiden till Scandic Hotell i Falun. VI checkade in och fick rum 1207 tilldelat oss. Det var på högsta våningen så vi hade en rejäl utsikt. Vi åkte till stan och käkade pizza, på samma pizzeria som för nästan exakt ett år sedan när Carro gjorde testerna. VI återvände till hotellet och tog badkläderna och gick ner till poolen för att simma lite.
Poolen var inte direkt stor så det blev en hel del längder. Jag övade mer på att göra "hela havet stormar" än simma tror jag =) Eftersom poolen var så liten blev det väldigt mycket vågor när jag övningsdykte. Efter att vi simmat och livräddat lite satte vi oss i bastun. Det var precis vad jag behövde.
Imorse var jag frusen, kall och nervös. När vi kom till hallen var det incheckning och tilldelning ett nummer. Jag bar röd väst med nummer 129. Snabbt in och byta om och sen ut i hallen. Samling med presentation av rekryterarna och uppdelning i löpheat. Jag ställde mig i gruppen som trodde de skulle komma i mål på ca 9.20. Pang och iväg, jag gick ut bra i starten och höll ett jämt tempo hela vägen. Det var tungt, riktigt tungt och jag fick en metallisk smak i munnen efter ett tag. Jag kom i mål på 9.15 ungefär och kunde fortfarande stå upp.
Det var många som var slutkörda när de kom i mål. De la sig vid sidan om banan och pusta och frusta. Mitt mål var att komma i mål och fortfarande ha ork att stå upp. Jag klarade mitt mål! Det var en kille som sa till mig senare att jag inte såg direkt trött efteråt. Men jag var sliten. Halsen knöt sig för mig när jag andades. Jag kunde knappt ta ett djupt andetag utan att börja hosta. Det kändes inte alls bra.
Nästa "gren" var Harres. Ett koordinationstest där man ska göra kullerbytta, hoppa och ducka. Jag tog det väldigt lungt, ingen stress. Fick väl ingen jättebra tid, men jag kände att det var bättre att lyckas helt än stressa och råka misslyckas. Dockan var inte heller några problem. Lyfte den, släpade den och pratade med rekryteraren samtidigt.
Två av rekryterarna kände igen mig från jobbet, vilket var trevligt. Kul att morsa lite på gubbarna =) Ryktet om "Kronobergaren" spred sig som en löpeld bland de andra rekryterarna. Inte helt fel måste jag få säga. Carro tog två bilder på mig, när jag släpade docken. En ska jag väl kunna lägga upp här, men det blir när jag får den av henne.
Stryplekar är inte rollspel
I en artikel på aftonbladet.se kan man läsa om en 12-årig pojke som dog i en stryplek. En lek som går ut på att strypa en kamrat tills han eller hon svimmar av. Pappan misstänker att sonen sysslade med rollspel på Internet.
Det är jättetragiskt att en 12-årig pojke dött i en lek, men att kalla leken för rollspel, eller härleda leken till rollspel är att famla i mörkret och att smutskasta rollspelandet och rollspelare. Stryplek, kallade det så och inget annat. Att agera i rollspel innebär inte att skada, eller döda någon. Man låtsas helt enkelt. Vart är vi på väg i vårt uppfostrande om vi inte kan lära våra barn vad som är farligt eller inte?
Det är jättetragiskt att en 12-årig pojke dött i en lek, men att kalla leken för rollspel, eller härleda leken till rollspel är att famla i mörkret och att smutskasta rollspelandet och rollspelare. Stryplek, kallade det så och inget annat. Att agera i rollspel innebär inte att skada, eller döda någon. Man låtsas helt enkelt. Vart är vi på väg i vårt uppfostrande om vi inte kan lära våra barn vad som är farligt eller inte?
När ord står mot ord
"Pennan är mäktigare än svärdet" brukar det heta. Ord kan ha makt att förändra världen, ibland till det bättre och ibland till det sämre. Att tro, eller inte tro på det som sägs kan vara väldigt svårt.
Rättegången mot Riccardo's mördare är över, för den här gången. Tre års ungdomsvård för alla utom en som frikändes. Det var offrets bäste vän som var huvudvittne i målet och det var han som pekade ut gärningsmännen. Hans ord var det som avgjorde, eftersom det inte fanns några direkta bevis på vem som gjort vad. Försvaret lägger en helt annan tyngd på bästa vännens ord. De hävdar att just på grund av relationen så vill ju han hämnas sin väns tragiska bortgång, alltså är inte hans vittnesmål pålitligt.
På svd.se går det att läsa om en gymnastiklärare som för några år sedan skulle ha erbjudit högre betyg till en elev i utbyte mot oralsex. Den utsatta elevens berättelse är trovärdig enligt åklagaren, men läraren nekar. Här står ord mot ord och inga fysiska bevis finns att tillgå. Det är svårt att avgöra rättsliga processer när det inte finns några som helst bevis på att brottet faktiskt ska ha ägt rum.
En välarbetat historia kan självklart låta mycket trovärdig, medan en lätt skrajsen gymnastiklärares nekande kan låta väldigt falsk. Vem ska man tro på? Det är lätt att klanka ner på någons ord, och säga att det är osanning till dess att faktiska bevis dyker upp.
Rättegången mot Riccardo's mördare är över, för den här gången. Tre års ungdomsvård för alla utom en som frikändes. Det var offrets bäste vän som var huvudvittne i målet och det var han som pekade ut gärningsmännen. Hans ord var det som avgjorde, eftersom det inte fanns några direkta bevis på vem som gjort vad. Försvaret lägger en helt annan tyngd på bästa vännens ord. De hävdar att just på grund av relationen så vill ju han hämnas sin väns tragiska bortgång, alltså är inte hans vittnesmål pålitligt.
På svd.se går det att läsa om en gymnastiklärare som för några år sedan skulle ha erbjudit högre betyg till en elev i utbyte mot oralsex. Den utsatta elevens berättelse är trovärdig enligt åklagaren, men läraren nekar. Här står ord mot ord och inga fysiska bevis finns att tillgå. Det är svårt att avgöra rättsliga processer när det inte finns några som helst bevis på att brottet faktiskt ska ha ägt rum.
En välarbetat historia kan självklart låta mycket trovärdig, medan en lätt skrajsen gymnastiklärares nekande kan låta väldigt falsk. Vem ska man tro på? Det är lätt att klanka ner på någons ord, och säga att det är osanning till dess att faktiska bevis dyker upp.
När glömskan faller på
Blev lite stressad i morse, så naturligtvis glömde jag att ta med mig både flingor, bananer och mjölk till jobbet.
Det är inte första gången jag glömmer att ta med saker till jobbet. Jag kom i alla fall ihåg att med alla viktiga papper som skulle med. Det är alltid något liksom. Vad är det då som gör att vissa saker bara faller bort ur minnet på en? Jag kan komma ihåg de mest onödiga saker, men inte de mest viktiga. Att jag kommer att bli senil när jag blir gammal har jag redan listat ut. Om inte annat så för att det drabbat båda sidor av släkten.
Det är frustrerande att glömma saker. Carro blir säkert också lite frustrerad på min glömska, eftersom jag sällan kommer ihåg allt hon talar om för mig. Tur att jag har anteckningsblock på jobbet, annars skulle jag glömma allt folk säger till mig ;)
Det är inte första gången jag glömmer att ta med saker till jobbet. Jag kom i alla fall ihåg att med alla viktiga papper som skulle med. Det är alltid något liksom. Vad är det då som gör att vissa saker bara faller bort ur minnet på en? Jag kan komma ihåg de mest onödiga saker, men inte de mest viktiga. Att jag kommer att bli senil när jag blir gammal har jag redan listat ut. Om inte annat så för att det drabbat båda sidor av släkten.
Det är frustrerande att glömma saker. Carro blir säkert också lite frustrerad på min glömska, eftersom jag sällan kommer ihåg allt hon talar om för mig. Tur att jag har anteckningsblock på jobbet, annars skulle jag glömma allt folk säger till mig ;)
Familjefar står åtalad för mord på 15-åring
Alla har hört talas om dödsskjutningen i Rödeby, det idylliska småsamhället som förvandlades till en rikskändis över en natt.
Familjefadern som är i 50-årsåldern fick nog av trakasserierna som hans familj fått utstå under några års tid. Han tog fram ett gevär och sköt mot pojkarna på moped som var på hans tomt. Han hade inget uppsåt att träffa pojkarna med skotten, utan bara skrämma dom. Eftersom han inte hade uppsåt att träffa dom, hade han inget uppsåt att döda dom heller. Alltså kan han inte dömas för mord.
Kan Leif Silbersky sitta i rätten och hävda nödvärn för Riccardo's mördare, då kan familjefadern göra likaså.
Men nödvärn kan man inte heller hävda i det här fallet. Jag skulle kunna gå in mer på djupet i det rättsliga, men jag har inte tillgång till lagbok eller expertisen min käraste flicka har. Men det kanske kommer vid ett senare tillfälle, typ när domen faller. Jag hoppas dock att han inte blir dömd för mord, för det vore skandal.
Vad tycker du? Ska han dömas för mord?
Edit:
Enligt Expressen.se misstänks pappan ha skjutit pojken först i armen och när han sedan bad för sitt liv ska han ha skjutit honom i bröstet. Det ska tydligen ha varit det andra skottet som var dödande. Jag får kanske ta tillbaka min ovanstående kommentar.
Familjefadern som är i 50-årsåldern fick nog av trakasserierna som hans familj fått utstå under några års tid. Han tog fram ett gevär och sköt mot pojkarna på moped som var på hans tomt. Han hade inget uppsåt att träffa pojkarna med skotten, utan bara skrämma dom. Eftersom han inte hade uppsåt att träffa dom, hade han inget uppsåt att döda dom heller. Alltså kan han inte dömas för mord.
Kan Leif Silbersky sitta i rätten och hävda nödvärn för Riccardo's mördare, då kan familjefadern göra likaså.
Men nödvärn kan man inte heller hävda i det här fallet. Jag skulle kunna gå in mer på djupet i det rättsliga, men jag har inte tillgång till lagbok eller expertisen min käraste flicka har. Men det kanske kommer vid ett senare tillfälle, typ när domen faller. Jag hoppas dock att han inte blir dömd för mord, för det vore skandal.
Vad tycker du? Ska han dömas för mord?
Edit:
Enligt Expressen.se misstänks pappan ha skjutit pojken först i armen och när han sedan bad för sitt liv ska han ha skjutit honom i bröstet. Det ska tydligen ha varit det andra skottet som var dödande. Jag får kanske ta tillbaka min ovanstående kommentar.
Skapande
Det här är ett rent utfyllnadsinlägg.
Igår tog jag lite hjälp av Ceder för att försöka "hotta" upp min blogg lite grann. Den är i stort behov av en ansiktslyftning, för att få bort den tråkiga standarddesignen. Han är grymt bra på att koda, och på ett litet nafs hade han gjort en liten test jag fick prova. Såg fräckt ut, dock passar inte blått på min sida ^_^
Fick tips och idéer och ett program jag kan testa kodningen på, allt för att underlätta för en kodningsnolla som mig. Det finns så många läckra bloggar och jag vill ha en sån! Tidsbrist är dock ett hinder i vägen. Jag får liksom inte tid till att experimentera med kodningen. Finns så mycket annat jag bör göra, som jag också lägger åt sidan. För det är ju så skönt att bara ligga i soffan och kolla på 2 ½ män, Simpsons, och Family Guy, innan det är dags att sova.
Enda gångerna jag riktigt tar mig tid för bloggen är mellan 07:00-16:00, och det är ju inte riktigt bra det heller. För övrigt, igår blev det nytt rekord i antalet besökare på min blogg. Ett chockerande stort antal människor har läst min blogg, hela 21 stycken! Woo, keep it up y'all! ;)
Och om det är någon av er som har en kod att dela med sig av, är ni hjärtligt välkomna att dela den med mig ;)
Bara att titta på andras bloggar, och hur folk skriver ger en massa idéer. Nu ska jag grotta mig ner i tidningar för att hitta något nytt att skriva om.
Igår tog jag lite hjälp av Ceder för att försöka "hotta" upp min blogg lite grann. Den är i stort behov av en ansiktslyftning, för att få bort den tråkiga standarddesignen. Han är grymt bra på att koda, och på ett litet nafs hade han gjort en liten test jag fick prova. Såg fräckt ut, dock passar inte blått på min sida ^_^
Fick tips och idéer och ett program jag kan testa kodningen på, allt för att underlätta för en kodningsnolla som mig. Det finns så många läckra bloggar och jag vill ha en sån! Tidsbrist är dock ett hinder i vägen. Jag får liksom inte tid till att experimentera med kodningen. Finns så mycket annat jag bör göra, som jag också lägger åt sidan. För det är ju så skönt att bara ligga i soffan och kolla på 2 ½ män, Simpsons, och Family Guy, innan det är dags att sova.
Enda gångerna jag riktigt tar mig tid för bloggen är mellan 07:00-16:00, och det är ju inte riktigt bra det heller. För övrigt, igår blev det nytt rekord i antalet besökare på min blogg. Ett chockerande stort antal människor har läst min blogg, hela 21 stycken! Woo, keep it up y'all! ;)
Och om det är någon av er som har en kod att dela med sig av, är ni hjärtligt välkomna att dela den med mig ;)
Bara att titta på andras bloggar, och hur folk skriver ger en massa idéer. Nu ska jag grotta mig ner i tidningar för att hitta något nytt att skriva om.
Förbud mot nyårsraketer?
Det har de senaste dagarna varit ganska heta debatter och inlägg angående nyårsraketer. Men är det inte samma visa varje år? Vi vet vad det kommer att skrivas om dagarna efter nyår, så varför blir vi lika förvånade varje år?
År 2000 förbjöds smällare som bara hade "ljudfunktion". När kommer det ett förbud mot raketer? På Aftonbladet.se citerar man Torkel Schlegel (vem det nu är); "Men man kan absolut reglera var och när fyrverkerier får användas. Vi är inte alls skyldiga att tillåta fyrverkerier i tättbebyggt område och skulle till exempel kunna sätta upp en gräns på 500 meter från närmaste byggnad."
På polisen.se skriver man så här; "Oftast krävs inget tillstånd för att använda fyrverkerier. Om en stor mängd fyrverkerier ska avfyras i ett tätbebyggt område eller om mycket folk är i närheten kan tillstånd krävas, enligt 3 kap. 7 § ordningslagen (1993:1617). Tillstånd kan också krävas vid allmänna sammankomster eller offentliga tillställningar."
Läser man däremot ordningslagen så står det bland annat följande;
2 § Med offentlig plats enligt denna lag avses
1. allmänna vägar,
2. gator, vägar, torg, parker och andra platser som i detaljplan
redovisas som allmän plats och som har upplåtits för sitt ändamål
och
[...]
2 kap. Allmänna sammankomster och offentliga tillställningar
Definitioner
[...]
5. andra sammankomster vid vilka mötesfriheten utövas.
För att en sammankomst skall anses som allmän krävs att den anordnas
för allmänheten eller att allmänheten har tillträde till den eller
att sammankomsten med hänsyn till de villkor som gäller för tillträde
till den bör anses jämställd med en sådan sammankomst.
Vilket borde innebära att:
Oavsett om du befinner dig i tätbebyggt område eller 500 meter ifrån närmaste hus, så bryter man mot ordningslagen så länge allmänheten har tillträde. Eller?
Jag kan naturligtvis inte skriva och kommentera hela ordningslagen, det skulle ta för mycket plats och ta för mycket tid. Men tydligt är väl ändå att lagen är extremt luddig.
Torkel Schlegel exempelvis, verkar absolut inte veta vad som står i ordningslagen, om man tolkar hans citat. Nu menar han kanske inte 500 meter från närmaste byggnad i tättbebyggt område, utan kanske en ensam ladugård mitt ute i skogen. Men om allmänheten har tillträde dit, ja vad säger ordningslagen då?
Så här tycker riksdagsledamoter (klicka för större bild)
(bilden blev visst inte så stor, men den finns på aftonbladet.se, länken ovan)
Run Forrest, run!
Ja men då sprang man ifrån förkylningen då.
Alla löpbanden var upptagna, förutom det som var trasigt. Så jag ställde mig på crosstrainern istället. Körde stenhårt, tills dess att ett rullband blev ledigt. Upp på det och springa som om djävulen piskade mig på ryggen. Körde intervallträning, med mycket snabb fart och en minuts promenadvila lite då och då. När 9.5 minuter hade gått hade jag bara 200 meter kvar, och det är ta mig tusan inte illa för att ha promenerat i alla fall 2 minuter av den tiden.
Djävulen och jag är kompisar ibland...
Alla löpbanden var upptagna, förutom det som var trasigt. Så jag ställde mig på crosstrainern istället. Körde stenhårt, tills dess att ett rullband blev ledigt. Upp på det och springa som om djävulen piskade mig på ryggen. Körde intervallträning, med mycket snabb fart och en minuts promenadvila lite då och då. När 9.5 minuter hade gått hade jag bara 200 meter kvar, och det är ta mig tusan inte illa för att ha promenerat i alla fall 2 minuter av den tiden.
Djävulen och jag är kompisar ibland...
En vidrig dag
Inatt sov jag gott. Vaknade och var lite törstig så jag drack lite vatten. Smart som jag är har jag ett glas vatten vid sängen så jag slipper kravla mig upp ur sängen bara för att få lite vätska i mig. Ställer ifrån mig glaset och tänker "skönt, det är nån timme kvar innan klockan ringer". Då, direkt efter att tanken gått ur huvudet, kommer det ett svagt sken ifrån sängbordet.
Det var dags att gå upp. Jag sätter mig upp i sängen och en ny tankte dyker upp i huvudet. "Skit också, jag har ont i halsen." Det var jag tydligen inte ensam om.. Carro vräker sig över på min sida och lägger handen på mitt ben och gnäller över att hon har ont i halsen. "Jag tänkte precis säga samma sak", säger jag..
Det här är inte sant! Igår förbannade jag två damer på jobbet för att dom var på jobbet överhuvudtaget. En snörvlade som ett litet förskolebarn och den andra kom från ett julfirande med vinterkräksjukan. "Må djävulen ta er om jag blir sjuk till nästa vecka!" informerade jag dom vänligt men bestämt.
Idag är en av dom hemma och är sjuk, Anders är också krasslig. Vad ska det bli av det här? Det är sju dagar kvar till fystesterna i Falun, och jag måste konditionsträna järnet. Redan igår hade kroppen tagit avstånd till allt vad fysisk aktivitet heter, eftersom jag inte ens orkade ta mig för att springa de två kilometrarna jag måste klara på max 9 minuter och 30 sekunder. Jag var slutkörd efter en kilometer igår. Klockan 10:00 idag går jag ner till löpbandet och tänker springa ifrån det onda i halsen.
Rhinoviruset, det som orsakar förkylningar Rhinoviruset som gosedjur
Det var dags att gå upp. Jag sätter mig upp i sängen och en ny tankte dyker upp i huvudet. "Skit också, jag har ont i halsen." Det var jag tydligen inte ensam om.. Carro vräker sig över på min sida och lägger handen på mitt ben och gnäller över att hon har ont i halsen. "Jag tänkte precis säga samma sak", säger jag..
Det här är inte sant! Igår förbannade jag två damer på jobbet för att dom var på jobbet överhuvudtaget. En snörvlade som ett litet förskolebarn och den andra kom från ett julfirande med vinterkräksjukan. "Må djävulen ta er om jag blir sjuk till nästa vecka!" informerade jag dom vänligt men bestämt.
Idag är en av dom hemma och är sjuk, Anders är också krasslig. Vad ska det bli av det här? Det är sju dagar kvar till fystesterna i Falun, och jag måste konditionsträna järnet. Redan igår hade kroppen tagit avstånd till allt vad fysisk aktivitet heter, eftersom jag inte ens orkade ta mig för att springa de två kilometrarna jag måste klara på max 9 minuter och 30 sekunder. Jag var slutkörd efter en kilometer igår. Klockan 10:00 idag går jag ner till löpbandet och tänker springa ifrån det onda i halsen.
Rhinoviruset, det som orsakar förkylningar Rhinoviruset som gosedjur
Nyårsfirandet fick folk att tappa ansiktet
För min del var nyårsfirandet lugnt. Trevligt sällskap, mycket god mat och lugn. Hälften av oss somnade nästan innan det nya året ringdes in. När ljudet försvann från TV:n hördes snarkningar i rummet. Vi avfyrade raketerna några timmar innan tolvslaget, och vi åskådare stod en bra bit ifrån avfyrningsplatsen. Det var vackra fyrverkerier. Dum som jag är (bara ibland) så glömde jag ta med kameran ut.
Men som alla vet så slutar inte året lyckligt för alla, och början på det nya året kan bli ett rent helvete. Så är det varje år och det var ingen skillnad 2007. En man i Västerås ska ha skjutit en raket på sig själv, och "Det ser ut som att han sprängt bort sitt ansikte, säger SOS i Västerås."
Nere i södra Sverige var det en 16-åring som var drabbad. Han hade gått fram för att titta på en pjäs som någon lämnat på marken, odetonerad. Den smällde rakt i ansiktet på honom och därmed är hela hans liv förändrat. Om han nu överlever.
En makaber överskrift, men dock så sann. Verkligheten kan vara så grym ibland. På Expressen.se förs det en debatt bland läsarna, där många anser att fyrverkerier borde förbjudas. Jag håller egentligen med dom. Det finns många orsaker till varför man bör göra det. Jag deltar själv i debatten för övrigt.
Vad anser du, ska fyrverkerier förbjudas, och i så fall varför?
Men som alla vet så slutar inte året lyckligt för alla, och början på det nya året kan bli ett rent helvete. Så är det varje år och det var ingen skillnad 2007. En man i Västerås ska ha skjutit en raket på sig själv, och "Det ser ut som att han sprängt bort sitt ansikte, säger SOS i Västerås."
Nere i södra Sverige var det en 16-åring som var drabbad. Han hade gått fram för att titta på en pjäs som någon lämnat på marken, odetonerad. Den smällde rakt i ansiktet på honom och därmed är hela hans liv förändrat. Om han nu överlever.
En makaber överskrift, men dock så sann. Verkligheten kan vara så grym ibland. På Expressen.se förs det en debatt bland läsarna, där många anser att fyrverkerier borde förbjudas. Jag håller egentligen med dom. Det finns många orsaker till varför man bör göra det. Jag deltar själv i debatten för övrigt.
Vad anser du, ska fyrverkerier förbjudas, och i så fall varför?
