Så har vi den första fyrverkeriskadade då. Det hann knappt bli mörkt, och nio timmar kvar till nyår. Jag kommer säkert att uppdatera den här sidan lite då och då, eftersom jag inte har något bättre för mig. Inte för att någon kommer att läsa här under kvällen ändå =P

Ca 15:00 En 14-årig pojke i Västerås har skadats lindrigt i handen av ett rörfyrverkeri. Man tycker ju att polisen borde utfärda böter till föräldrarna för att de låter barnen leka med sådant som för dem är illegalt.


Det slutade visst inte som jag spått. Inga döda av fyrverkerier, men en hel del skadade. Däremot några mördade.... Gott nytt eller?

Ja det är ca tolv timmar kvar till ett nytt år.

Och jag garanterar er att minst en person kommer att dö av fyrverkerier inatt, och minst två kommer att skadas allvarligt. Det är ju en följd av att folk inte kan hantera sig själva eller de fyrverkerier de handskas med. Så vi får väl se vad som står i nyheterna imorrn.

Ja ibland blir det ju inte som man tänkt sig. Syftningsfel finns lite här och var när man skriver och ja, även jag har lite fel ibland. På metro.se hittar jag den här fantastiska nyhetsrubriken:
"Två 15-åriga pojkar från Landskrona döms av hovrätten i Malmö för grov våldtäkt mot en 13-årig flicka efter att ha chattat med henne."

Nu undrar man ju förstås hur man kan bli dömd för våldtäkt bara för att man har chattat med någon. Självklart var det inte riktigt så det gick till, men man undrar ju vad de menar.

Ett annat roligt syftningsfel som vår kriminologilärare visade oss. Det är från en enkätundersökning där man ville få fram vad invånarna var oroliga för:
”Att min nya cykel ska bli snodd eller bli våldtagen!”
Du behöver nog inte oroa dig för det sistnämnda i alla fall.

Häromdagen träffade jag min vän Johnny på stan. En go kille med hjärtat på rätt ställe (jo läkarna har faktiskt kollat). Han bjöd på mat och fika, eftersom jag är en sådan fattig stackare. Efter att ha drivit runt på stan ett tag beslutade vi att gå på bio. Det blev The day the earth stood still.

Men, det roliga inträffade faktiskt när vi väntade på att få gå in i salongen. Johnny satt på en bänk vid fönstret och såg allmänt väck ut, så där som bara han kan göra. Två tjejer går förbi och pekar på Johnny och säger "Kolla hamstern!". Jag kollar på tjejerna, och sedan på Johnny sen skrattar jag.

Nu var det ju inte han de syftade på, men visst är likheten slående? =)

Sitter här en måndagkväll och pluggar. Läser ytterligare en hjärnsmältande bok med konstiga förkortningar och svåruttalade och svåra ord, när jag för hundrafemtielfte gången stöter på "ordet" (ibid.) i en mening. Eftersom det här "ordet" har dykt upp i fler än en bok den närmsta tiden blir jag nästan förbannad. Förbannad för att det används, och för att jag inte har den blekaste aning om vad det betyder!

Det får med andra ord vara nog nu, inget mer läsande utan att ta reda på vad det betyder. *www.wikipedia.org - ibid.* Ahaaa, nuu förstår jag. Det är samma sak som (a.a), eller (op. cit.). Vilket inte säger mig så mycket utan förklaringen till dem. Kort sagt kan man säga att det betyder "på samma ställe". Man har alltså refererat till det redan, på ett annat ställe. Nu kan jag med lugn i kroppen fortsätta att läsa!

Tills jag kommer till nästa sida mer eller mindre. Nu har man hittat på ytterligare ett nytt ord att leka med. Anomi. Nej men va roligt... Men vänta... Ett till... Diskrepans... Det är inte kul att försöka lära sig något när hälften av tiden går åt till att försöka hitta innebörden av ett ord. Ett enda litet ord förstör så mycket!

Jag har till och med varit tvungen att maila läraren för att få en förklaring på en hel mening. Får författarna betalt per ord, och fem kronor extra för riktigt svåra ord?

Inte undra på att jag gnisslar tänder!

Vad gör man när det är knapert i kassan och man inte har mycket mat i skåpen? Man improviserar så klart.

I kylen hade jag en bunt med bacon, en tjock skiva kassler och lite gammalt ris. Det här skulle jag lyckas skapa något av. Simsalabim, jag skar baconet i små skivor och tärnade upp kasslern. Slängde ner det i stekpannan och kryddade med lite allehanda kryddor. Ner med riset i samma stekpanna och rörde runt. Nej det här duger inte, tänkte jag och slängde ner tre ägg också, så det blir lite som på kinarestaurangen. Fast där har man alltid lite grönsaker också, så jag grävde fram lite frysta grönsaker, ärtor-paprika-majs som tinades i kokande vatten för att sedan göra resten av maten sällskap.

Fattig mat behöver inte vara mindre god, däremot är den säkert mindre nyttig. Det räckte dessutom till tre måltider vilket inte är fy skam. Riktigt gott var det också!

Nog för att jag sitter ensam och utan julmat i jul, men jag har ändå fått sprida julens glädje.

Jag var på väg ner till centrum för att handla lite, när jag stöter på kvarterets knäppgök Benny. Han är en äldre herre med rullator som svamlar och svär så fort man ser honom. Som vanligt väntade han på färdtjänsten och bad om hjälp för att de inte hade kommit. Men taxin stod längre bort och väntade så jag gick dit och hämtade taxin. Taxichauffören han var inte på något julhumör inte utan svor och hade sig.

När han kom fram till Benny så svor Benny lika mycket. Taxichauffören, han blev "så satans förbannad" som han så fint uttryckte sig. Jag gick fram till Benny så sa jag till honom, som så många gånger tidigare att han inte ska svära så mycket. "Nej" svarade han då.

Hur som helst hjälpte jag taxichauffören att stänga bomen igen och jag fick honom faktiskt till att le och önska en trevlig dag. Jag gjorde en god gärning och fick folk att bli glada. Min dag var där gjord, och jag fick både ta del av och sprida lite julglädje.

Det är det som julen handlar om!

Idag var det så dags för det årliga tandläkarbesöket.

Inga hål, men lite tandsten. Lite blödningar i tandköttet som beror på slarv med tandtråd. Jag har mycket fina tänder, ett jättefint bett och det kunde knappt vara bättre. Jag gnisslar lite grann och det måste jag tydligen sluta med.

Det blev inte billigt - 670 kronor. Det kommer bli ännu dyrare också. Jag måste ju som bekant operera ut en visdomstand, och det blir ett x antal tusen kronor för att göra det. Tack och lov har vi ju en ny tandreform, så efter 3000 kronor betalar jag bara halva beloppet. Som om 3000 inte var tillräckligt dyrt.

Det blir alltså inget handlande av godsaker innan jul, för tandläkaren tog hela julkassan. Men men, det kommer fler jular.

Pubmästeriet hade slagit på stort igår och hyrt krogen Snaps vid Medborgarplatsen. Självklart blev det lite förfest innan vi gick till krogen. Det var hyfsat trevligt och Tobias drack en massa öl. Vilket resulterade i en kraftig baksmälla på förmiddagen. Inge kul det måste jag säga, speciellt inte när man har skola dagen efter.

Det intressanta hände dock på vägen hem. Vi var fyra stycken som tog följe därifrån, och på Götgatan såg vi två killar som sparkade på en liggande cykel. Samtidigt hörde vi glas krossas. Det kunde vi ju naturligtvis inte låta passera så vi skrek ju på killarna. Då börjar de skrika åt oss, på spanska, och gå mot oss. J sträckte ut armarna och skrek "que pasa!" till killarna.

Den ena killen hade en ryggsäck som han slängde mot oss, sedan började knuffandet. De knuffades hej vilt medan vi försökte lugna ner dem. De lugnade ner sig, för att sedan tvärvända igen. J blir sparkad på benen, dock inte så hårt. Sedan tar killen av sig skärpet och börjar vifta med. Man fick sig några piskningar, men man har ju lärt sig att blocka. Det blev inte mer än så, vi slog inte tillbaka utan försökte värja oss. De hann ju krossa lite rutor och annat på sin väg ner för Götgatan, och vi gjorde säkert inte saken bättre, utan snarare sämre. Hade vi inte sagt något hade de kanske inte krossat så mycket glas som de gjorde.

Med stor sannolikhet var de påverkade av något, eftersom de hade ett sådant ombytligt humör. Det är ju tyvärr sådant här man kommer att jobba med. Höga, fulla människor som inte är riktigt kloka, som gör allt för att mucka gräl och ha sönder andras egendom. Det är ju en extra lärdom det här.

Man vet aldrig hur folk ska reagera. Var beredd på det värsta. Det här slutade ju lyckligt, ingen blev skadad. Men de kunde ju faktiskt ha haft knivar, tillhyggen eller andra farliga saker. Eller helt enkelt börja puckla på oss med händerna.

Jag bara måste dela med mig av något. Något som fick mig att skratta så jag nästan väckte grannarna. Hittade den på Anja's blogg, så tack för den!

Observera att det här är en bulgarisk kvinna som ska sjunga på engelska! Hon sjunger alltså inte på något annat språk än just engelska. Have that in mind people, as you listen!

I mailboxen har det trillat ned ett mail. Antagligen ett spam, men jag svarade för skojs skull. Var ju inga skadliga filer att ladda ner eller så, så man kan ju testa i alla fall. Nu är frågan, är det ett intelligent (mindre intelligent sådant) spam, eller är det en verklig person som använder översättningsprogram? Läs svaret jag fick efter att jag svarat.

Först, den engelska versionen (som faktiskt kommer sist i mailet, men som jag väljer att lägga upp först).
My Dear ,
I am more than happy in your urgent reply to my mail.How was your day?.mine was cool over here in Daker Senegal.My name is paulina fab am 23y ears from libaria in west Africa and presently i am residing in the refugee camp here in dakar as a result of the civil war going on in my country.My late father Dr Daniel fab was the personal advicer to the former head of state before the rebels attacked my house one early morning killing my mother and my father. It was only me that is alive now and i managed to make my way to near by country Senegal where i am leaving now. I would like to know more about you. Your likes and dislikes,your hobbies and what you are doing presently.I will tell more about myself in my next mail. Attached here is my picture, Hoping to hear from you soonest. Thanks

Okej, lite taskig engelska men det är förståelig engelska. Nu till den automatiska svensköversättningen.
Min kära,
Jag är mer än gärna i din omedelbara svar på min mail.How var din dag?. Gruvan var cool hit i Daker Senegal.My namn är Paulina fab am 23y öron från libaria i Västafrika och för närvarande är jag som bor i flyktingläger här i Dakar som en följd av inbördeskriget som pågår i mitt country.My sent far Dr Daniel fab var den personliga advicer till fd statschef innan rebellerna attackerade mitt hus en tidig morgon att döda min mor och min far. Det var bara jag som lever nu och jag lyckades göra mig till närheten av land Senegal där jag lämnar nu. Jag skulle vilja veta mer om dig. Din gillar och ogillar, dina fritidsintressen och vad du gör presently.I kommer att berätta mer om mig själv i min nästa post. Bifogas här är min bild, Hoppas att du hör av dig snarast. Tack

Lite småroligt...

I dag har kistan varit lite knarrigare än vad den borde vara. Att analysera varför var inte så jättesvårt.

Jag hittade ett litet gäng med korvar i frysen. De låg fint inpackade i en plastpåse när jag tog ut dem och la i kylskåpet. Tror det var någon dag sedan. Igår behövde jag laga mat lite snabbt, så jag bestämde mig för att göra något med korvarna. Trots deras lite bleka färg (smakade lite på en och den var ju inte så äcklig) så slängde jag dem i stekpannan för att sedan röra ner tillsammans med en burk vita bönor.

För att verkligen konstatera om det var korven som gjorde kistan taskig, åt jag upp det sista nu ikväll. Ja vad gör man inte när man inte har pengar till att köpa god och fräsch mat som alltid har flera dagar kvar på sitt bäst före datum? Jag har ju dessutom fått en het elräkning på 855 kronor som ska betalas den här månaden. Just den här månaden då man får som max 5900 kronor av CSN.

Vilken tur jag har, att det inte är olagligt att sälja sin kropp för "tillfälliga sexuella relationer". Fancy a shag, any one?

Eftersom jag inte hade några böcker att läsa till imorrn, så fick jag använda tiden till något helt annat. Jo jag pluggade faktiskt en del juridik inför tentan på fredag, och gjorde lite hemmagymning innan kvällsmaten. Efter maten såg jag till att diska undan allt jag slarvat med att diska under förra veckan. Skönt att få det gjort. Sen tog jag mig an något jag haft i tankarna länge.

Jag rensade kylskåpet. Bort med allt som gått ut. En sak borde jag inte ens haft med när jag flyttade till Stockholm. När flyttade jag till hit? Juli 2007, när gick datumet ut? Ojojoj, maj 2007... Ööhhhmm... En till - Innan utgången av 2006!? Ja men det är ju inte en dag för sent då!

Se min fina samling!

Var inne i city en sväng i dag. Bland annat för att leta studielitteratur till Kriminologikursen som startar imorgon. Som vanligt gick jag bet, och kommer hamna lite efter i läsandet. Förhoppningsvis får jag boken imorrn, och har då "bara" nio kapitel att läsa till på onsdag. Jag har nu lärt mig en läxa, och det är att vara lite förutseende och beställa böckerna i god tid, så jag slipper vara utan i början av en kurs.

Jag skulle aldrig ha hunnit med pendeltåget, även om jag hade sprungit. Det kom någon form av julig musik från entréplan på T-centralen. Okej, jag hade ju ändå en kvart på mig innan nästa pendel skulle gå så jag gick upp för att se vad det var. Har man tur så kanske det delas ut trisslotter, det har ju hänt förut liksom.




Minsann!!! Inga lotter här inte, men en massa SPEL! Ohh... EA har utställning med konsol- och PC-spel - hela veckan lång. Tjoho, kan det bli roligare? Självklart gick jag och kollade lite. Snackade med en av utställarna som tog sig an mig och startade igång Command & Conquer - Red Alert 3 åt mig. En klassiker. Bättre, snyggare och... Jag vill nog ha! Fast jag har ändå inte tid att spela det. Nåja, jag spenderade ett tag där, och fick sedan springa för att hinna med pendeltåget. Men det var värt språngmarschen.

Att det råder en finansiell kris i världen har inte undgått någon. Även vårt avlånga lilla land har drabbats. Men den drabbar inte alla.

För den som arbetat med provision och bonus vet att när man gör ett bra jobb och tjänar in pengar till företaget så får man själv en större kaka. När jag hade provisionslön fick jag skylla mig själv om jag gjorde ett dåligt jobb, för då fick jag dåligt betalt. När jag jobbade med bonus så slet jag som ett djur för att få lite extra pengar i lönekuvertet. Det funkar att jobba så - att få en morot när man drar in extra mycket pengar till företaget. Man får en sporre.

Det här verkar dock inte gälla de stora bolagsdirektörerna. Oavsett hur dåligt det än går i deras företag, och hur många personer de än varslar så behåller de sina feta löner och smarriga bonusar. Det är en fruktansvärd utvecklig i samhället. Eller snarare brist på utveckling. Det är så här det var för flera genarationer sedan. Feodalherrarna sög ut befolkningen och blev feta medan alla andra svalt.

Vi har det likadant nu. Direktörerna skiter fullständigt i om 1000 personer i deras företag blir utan jobb, för de får fortfarande sina miljoner. Aftonbladet listar direktörerna som kammar hem feta löner och bonusar trots att deras företag är i kris och varsar tusentals.

Tycker du att det är rätt att de behåller sina löner och bonusar trots att företaget går dåligt?

Innan det var dags att ta nattbussen hem igår, passade jag och den "fulle" vännen, Emil, på att äta lite McDonalds. Jag var först inte direkt hungrig och stod och väntade en bit bort på att Emil skulle bli klar i kassan. Bakom Emil, i kön, stod en punkare, modellen yngre, med sedvanlig punkklädsel och punkfrisyr. Det han gjorde när han stod där är helt förkastligt. Han spottade på golvet.

Jag stod där och vred lite på mig. Jag kände att jag helt plötsligt blev hungrig. Visste ju inte riktigt när jag skulle komma hem, eller hur länge jag skulle vara utan mat, så jag gick helt sonika och ställde mig bakom punkaren. Han började småsnacka med ett gäng killar som stod bakom mig. Han såg väldigt osäker ut där han stod. Osäker i sig själv. Killarna frågade hur gammal han var, blott 15 svarade han.

Jag förstår inte hur föräldrar kan låta sina små barn vara ute mitt i centrala Stockholm klockan 03 på natten. Hur tänker de?

Hur som helst, så snackade de färdigt med varandra och det var nästan dags för punkaren att göra sin beställning. En person före honom i kön. Då gjorde han det igen - spottade på golvet. Den gången kunde jag inte låta det gå obemärkt förbi!

t00b: -"Spottar du på golvet hemma också?" Killen vände sig om och tittade lite förskräckt på mig.
Punkaren: -"Ja i mitt rum."
t: -"Vad säger mamma om det?" Killen bara tittade på mig. Vände sedan blicken mot golvet lite skamset.
t: -"Vad tror du killen som städar här tycker om det?" Jag bara haglade min ilska mot honom. Han tittade fortfarande skamset ner i golvet, men vände även sina skamsna ögon mot mig. Han säger fortfarande inget.
t: -"När du själv kommer att jobba här, vad skulle du tycka då om att städa bort spott från golvet?"
P: -"Jag tänkte inte på det. Förlåt." Han uppreppade "tänkte inte på det" en gång till.

Skamset drog han sin ena fot genom spottloskan, som för att torka upp den, men han smetade bara runt den. Jag var dock nöjd med att få trycka ner den lille skiten. Hoppas han tänker efter nästa gång ^_^

Det var tenta igår. Och efter tenta ska man festa, ni vet, fira att man gjort den. Sen får man väl fira om man klarat den också. Hur som helst, det blev en spännande kväll. Vi började hemma hos en klasskamrat på Kungsholmen. Som vanligt när folk blir fulla avslöjas hemligheter, och folk beter sig som de inte gör när de är nyktra.

Runt 23-tiden var det dags för utgång. Vi tog oss med buss, fortfarande på Kungsholmen tror jag, till ett snajdigt hak, med röda flådiga rep vid insläppet. Det var inte mycket kö, så vi slank fram till vakten lite smidigt. En klasskamrat drog fram sitt körkort och skojade lite med vakten och sa att han var 18. Det var ett misstag. Vakten gjorde då bedömningen att han var för full och fick inte komma in. Vi försökte med protester men det gick inget vidare så han fick lämna kön. Sen gav sig vakten på mig och sa att det är vårdad klädsel som gäller och pekade på en liten skylt, sen fick jag lämna kön jag med. Då gick vi ur kön alla som var kvar, som inte kommit in än.

En liten stund senare gjorde vi ett nytt försök. Jag stod längst fram, och hade till och med knäppt skortan för att se mer vårdad ut, men han påpekade igen att jag inte var vårdad. Anledningen var mina moderiktiga jeans som var slitna, lagade hål m.m. "Jaa det är mode, men det spelar ingen roll" tyckte vakten. Jag lyckades dock tjata till mig en plats inne på haket. Vår "fulle" vän som druckit för mycket vin fick fortfarande inte komma in, men vi andra fick det. Jag valde dock att gå med min fulle vän, som inte alls var för full.

Vi drog omkring på Götgatan en stund, innan vi började leta oss till T-centralen för att ta oss hem. Sista pendeln skulle gå 01:47, det hade jag minsann kollat upp innan jag åkte in till stan. Döm om vår förvåning när sista pendeln gick vid 01.20 och vi stod där handfallna och inte kunde ta oss hem. Det blev dock till att leta upp nattbussen för att ta sig hem. Jag läser dock fel på tabellen vilket gör att jag missar en buss hem. Klockan 03:45 sätter jag mig på bussen hem.

Det var ingen rolig hemfärd. Bussen stannade ju precis överallt, vilket gjorde att det tog lite mer än en timme att komma till Upplands Väsby. Jag hade hellre ingen aning om vart i Väsby den tänkte göra sitt sista stopp, eftersom slutstation var Runby i Upplands Väsby. Jag har ingen aning om vart det är, så jag passade på att hoppa av vid hållplatsen Norra Torget.

Norra Torget? Neeej det sa rösten inte alls det. Norra Berget snarare. Nu hade jag verkligen inte stor koll på vart jag var. Som tur är har jag lite lokalsinne och letade mig rätt. Halv sex på morgonen kan jag krypa ner i sköna sängen för att sova!

14.15 idag gick jag upp...

Det sunkiga haket



Min "ovårdade klädsel"



Närbild på mina moderiktiga jeans som togs för ovårdade

Satt vid frukosten och läste den lokala blaskan "Mitt i Upplands Väsby" som kom i tisdags. Bland notiserna hittade jag rubriken "Förening vill sortera papper". Det lät ju väldigt intressant så jag var tvungen att läsa den. I korthet, Hembygdsföreningen söker bidrag på 250 000 kronor för att anställa en expert som ska sortera och inventera föreningens samlingar. Samlingar av en mängd handlingar och fotografier från 1700-talet och framåt.

Om kommunen skulle gå med på det här, undrar jag varför de inte kan skaffa mig ett boende istället.

Men till det jag tyckte var roligast...
Om hembygdsföreningen i Upplands Väsby har fotografier från 1700-talet är det en världssensation utan dess like! Tekniken för att framställa fotografier uppfanns nämligen på 1800-talet, så rent krasst finns det inte en möjlighet i världen att hembygdsföreningen skulle ha fotografier från 1700-talet. Fast det är kanske därför de behöver en expert?

Nu måste jag plugga!

skrev jag om för ett tag sen. I maj närmare sagt. Då när det var uppe på tapeten att det skulle bli olagligt att inte anställa folk för att de var för fula.
Nu har det kommit en spännande kommentar om det.

Er teorin är alltså att en oattraktiv person inte klarar av kundkontakt på ett bra sätt..

Låter lite grann som att "vi på företaget bryr oss inte om hur du ser ut, men våra kunder gör det.."

Rent skitsnack det där. Faktum är (jag vet ju jag som ser ut som stryk) att klar majoritet av människorna är otroligt toleranta och handlar gärna av fula bara de är trevliga och hela o rena, schyssta kläder etc.

Däremot ni här på bloggen verkar vara fruktansvärt naiva och kanske t.o.m. intoleranta.

Hälsningar från en lite upprörd
Bill Gates

Naiv vill jag inte påstå att jag är, men intolerant! Jag är även ytlig, pessimistisk och ibland elak.