Sitter här en måndagkväll och pluggar. Läser ytterligare en hjärnsmältande bok med konstiga förkortningar och svåruttalade och svåra ord, när jag för hundrafemtielfte gången stöter på "ordet" (ibid.) i en mening. Eftersom det här "ordet" har dykt upp i fler än en bok den närmsta tiden blir jag nästan förbannad. Förbannad för att det används, och för att jag inte har den blekaste aning om vad det betyder!

Det får med andra ord vara nog nu, inget mer läsande utan att ta reda på vad det betyder. *www.wikipedia.org - ibid.* Ahaaa, nuu förstår jag. Det är samma sak som (a.a), eller (op. cit.). Vilket inte säger mig så mycket utan förklaringen till dem. Kort sagt kan man säga att det betyder "på samma ställe". Man har alltså refererat till det redan, på ett annat ställe. Nu kan jag med lugn i kroppen fortsätta att läsa!

Tills jag kommer till nästa sida mer eller mindre. Nu har man hittat på ytterligare ett nytt ord att leka med. Anomi. Nej men va roligt... Men vänta... Ett till... Diskrepans... Det är inte kul att försöka lära sig något när hälften av tiden går åt till att försöka hitta innebörden av ett ord. Ett enda litet ord förstör så mycket!

Jag har till och med varit tvungen att maila läraren för att få en förklaring på en hel mening. Får författarna betalt per ord, och fem kronor extra för riktigt svåra ord?

Inte undra på att jag gnisslar tänder!