Ingen har väl missat alla artiklar om Sofie, den 15-åriga tjejen som tog livet av sig strax innan rättegången mot den man som förgripit sig på henne?

Som bekant fälldes han i tingsrätten (TR), och det blev ett ramaskri på grund av att han endast fälldes för sexuellt utnyttjande av Sofie. Anledningen till att han endast fälldes för utnyttjande och inte våldtäkt berodde på polisens arbete under förundersökningen. För mig blev det här fallet genast högintressant. Varför var det polisens fel?

Stefan Wahlberg, Metros rättsliga expert, skrev i dagens Metro (090519) anledningen till varför polisen dabbat sig. Det han skrev var en förklaring till tingsrättens uttalanden. Enligt TR är det de förhör som polisen hållit med Sofie som ligger till grund för deras bedömning. Frågorna ska "ha varit ledande och inte förutsättningslösa. Sammanfattningarna av förhören bygger i hög grad på förhörsledarnas egna ord och inte på Sofies ord". Det är här jag tycker det börja bli intressant.

Vi lägger en hel del tid på att studera det vetenskapliga ämnet som jag väljer att kalla "Beteendevetenskap". Här får vi lära oss allt ifrån hur minnet är uppbyggt till att skapa en trygg atmosfär för den vi förhör. Frågeställningar och inhämtande av information är också en viktig del i utbildningen. Allt för att vi ska kunna hålla så bra och rättssäkra förhör som möjligt. Men varför används inte teknikerna ute bland poliserna? Måste man vara specialist på Rikskriminalpolisen för att kunna hålla vettiga förhör?

Man kan tycka att lärarna på skolan, de med polisiär befattning, borde kunna teknikerna. Det har ju visat sig att de inte alls är speciellt hemma på ämnet utan hänvisar till lärarna i ämnet "Beteendevetenskap" istället. Sofie-fallet visar ju hur viktigt det är att hålla ett bra förhör. Man kan inte säga vad som helst till en person. Det gäller att välja sina ord, och framförallt inte lägga sina egna ord i någon annans mun.

Ett bra förhör hade kanske inte räddat livet på Sofie, men det hade kanske fällt gärningsmannen på andra grunder.