Idag var första gången på nästan 14 dagar som jag var på gymet. Anledningen - jag har varit sjuk. Det gick väl bra att komma igång igen, men chocken kom när jag var på väg därifrån. När jag stötte ihop med vågen.

Jag har alltid haft snabb ämnesomsättning och får verkligen kämpa för att hålla vikten uppe. På sista tiden har väl det där jämnat ut sig lite och jag har inte behövt anstränga mig så värst mycket för att behålla vikten. Före sommaren vägde jag 72 kilo, vilket är min maxvikt någonsin. Sen allt eftersom har jag gått ned lite och när jag började träningen ordentligt på skolan vägde jag 69 kilo. Inte helt vad jag velat, men det fick duga. Jag noterade det i mitt träningsschema för att kunna följa min viktuppgång.

66 kilo stod vågen på idag...

Att det ska krävas så ytterst lite för att tappa den här värdefulla vikten. Jag kan ju säga att det lär inte vara tre kilo fett jag tappat under de här två veckorna. All den hårda träning jag lagt ner sen jag började skolan är som bortblåst. Jag hade lika gärna kunnat spendera de där timmarna hemma i sängen ätandes valspäck. Nu då, ja nu är det bara att börja om från början, och till vilken nytta? Nästa gång jag blir sjuk då? Ska allt försvinna igen? Vad krävs det för att jag faktiskt ska få behålla de få musklerna jag bygger på mig?

Jag blir så trött på det.... Blä...