Ni vet hur det känns, när telefonen väcker än på morgonen. Paniken man får av ljudet som skär genom märg och ben, och man helst av allt bara vill få tyst på oljudet. Den här gången tittade jag dock på displayen innan jag tryckte på en knapp. Det var någon som ringde. Och inte vem som helst.

Det var SL Kundtjänst. Mitt studentkort som jag tappade för drygt en månad sen har kommit tillrätta och jag får komma och hämta det på deras huvudkontor. Det nyinköpta kortet återlöses och jag får pengar tillbaka. Hur mycket är inte sagt, men det märks väl.

Så efter skolan tog jag mig tiden att åka till Stadshagen och letade upp SL's huvudkontor. Där får jag tillbaka mitt gamla kort och lämnar in det nya. Tydligen så var det en kontrollant som haffat en kille igår med mitt kort. På pendeltåget i Märsta. För en gångs skull har SL's kontrollanter varit till nytta och deras jobb gett utdelning. Aldrig mer ska jag gnälla på SL's kontrollanter (men man ska aldrig säga aldrig).

En sak dock som förbryllade mig, det var att protokollet som kontrollanten skrivit var sekretessbelagt. Om vi ändå gått igenom sekretessen mer i skolan! För på väg därifrån började jag fundera på vilka grunder den var sekretessbelagd. Någon som vet?

Tack SL-kontrollanten som haffade mitt kort!