Hittade en skvallerblaska i lunchrummet på jobbet – Aftonbladets bilaga Klick!. Fruktansvärt va intressant den var. ”Blondinbella berättar hela SANNINGEN OM SEXÖVERFALLET” lyder rubriken. Utöver det vanliga skvallret med bilder av nakna kändisar och modemissar så kan vi alltså få läsa hela sanningen bakom det överfall som drabbade Blondinbella i Italien.

Jag vet inte varför jag ens bemödar mig att skriva om det, men det är intressant på något vis. När man väl har bläddrat fram till artikeln så täcks nästan hälften av en sida av citatet ”Jag trodde inte att jag skulle komma levande därifrån”. Som om inget liknande aldrig någonsin hänt i svensk kriminalhistoria målas händelsen upp på nästan fyra sidor.

Det mest tragiska i den här historien är att sånt här händer varje dag, och det får knappt en notis i på 40 ord i den lokala småstadstidningen. Varför ska vi göra sån skillnad på människor? Det är tydligt att det i samhället finns människor som är mer värda än andra. I Sverige drabbas människor varje dag av övergrepp och sjukdomar, som leder till något hemskt. Nyhetsankaret Jarl Alfredius har drabbats av prostatacancer, något som årligen dödar 2500 män i Sverige. Tänk om det skulle bli lika mycket skrivet om Tom Andersson i Blomstermåla när han drabbades av sjukdomen, och fick sluta på sitt jobb.

Nej, så fort det händer överklassen något, då är det hemskt. Då ska vi starta fonder, skicka hjälp och förändra samhället. Men när det händer någon som ingen än släkt, familj och vänner bryr sig om, då är det ingen annan som bryr sig.

Om man nu känner på sig att man hamnat på fel ställe, varför stannar man då kvar?
Ja tydligen så hade ju Blondinbella och hennes kompisar fått frågan hur mycket de kostar, på utestället i Italien. Dessförinnan hade de, i genomsnitt män mellan 30-40, stått och stirrat på dem. Alltså… Jag förstår inte logiken. Om man är 17 år, vad gör man på en krog fullt med medelålders män? Jo, musiken var ju tydligen rätt bra, så man kan ju ge det en chans i alla fall. Det där övergår mitt förstånd.

Jag vet att det mer eller mindre framstår som att jag tycker att hon kan skylla sig själv, men så är det inte. Däremot tycker jag att man borde ha mer vett i skallen än vad hon hade.