Har skrivit om det förut – när gamla människor behandlas värre djur. I dagens aftonbladet.se finns ett bildreportage från Kina där människor bor i burar, inträngda i tiotal i en och samma lägenhet. Djur får inte ens leva så här i Sverige.

Varför behandlas äldre värre än djur? Det är en av mina största rädslor här i livet – att bli gammal. Nu menar jag inte gammal som 30, 40 eller 50, utan snarare gammal och sjuk, 70, 80. Att leva med ständig smärta, sjukdom och misär. Jag vill kunna klä mig själv, äta själv, gå på toa och tvätta mig själv. Att tyna bort och ständigt vara i behov av någon annan för att klara av vardagens enklaste sysslor.

Nej tack. För att citera en vän – ”hellre dör jag”.

När jag tittar på bilderna från reportaget får jag en dålig känsla. Man känner sig maktlös. Nu är det här visserligen i Kina, men hur är det här i Sverige? Finns det en motsvarighet? Det är jag övertygad om. Det är bara att se på de hemlösa som ligger i sovsäckar på gatan. De har inte ens tak över huvudet. Varför jobbar vi inte mer aktivt för att motarbete vår egen misär? Jag tycker så otroligt synd om de här människorna som inte har en varm bostad att vara i. En varm och go säng att krypa ner i.