Efter två dagars tester återstår väntan. I mitten på maj får jag besked om huruvida jag kommit in på Polishögskolan eller inte, och kanske mer intressant, vart jag kommer in.

Jag har alltså spenderat två dagar på Pliktverket i Täby där jag blivit utsatt för diverse förnedrande rekryteringsprocesser. Nej, jag skojar bara. Det var inte förnedrande överhuvudtaget, snarare väldigt roligt och intressant. För att alla som läser ska få veta så mycket som möjligt om vad jag varit med om, samt lite om hur testerna ser ut kommer jag att ge er min berättelse här nedan. Så håll till godo.

Efter incheckning och information är det dags för mig och min grupp att göra det databaserade anlagstestet. Testet är upplagt i sex olika delar med olika typer av uppgifter. Svaren gås sedan igenom av psykologen som använder testet som underlag under intervjun. Först får man svara på frågor om sig själv och ens bakgrund. Sedan kommer en del med analogier, där man ska passa ihop två ord. Det är även motsatsord man ska passa ihop. Därefter det spännande "vikprovet" där man får se en ihopvikt figur med cirklar med siffror i, på olika ställen på figuren. Den ska man sedan i utvikt läge placera siffrorna rätt på. Sedan kommer mattetestet. Och jag kan lova att den delen inte gick bra. 2 rätt, 3 fel och 5 "vet ej". En, två, tre, många bovar.

Överlag så gick testet bra (fick se resultatet hos psykologen, mer om det kommer)

Efter lunch, när jag trodde att jag skulle få göra läkarundersökning med pisseprov, och därför inte gick och kissade, så var det istället dags för en timmes intervju med en manlig och en kvinnlig polis. Till väntrummet kommer det en lång, smal och ganska blek. Eller ljus kanske man ska säga. Han presenterar sig som Russel bla-bla-bla-nånting, med lite engelsk brytning. Vi knallar iväg till ett rum där den kvinnliga polisen väntar. Vad hon hette det kommer jag inte ihåg. Intervjun gick nästan för smidigt tycker jag. Inga direkt pressande frågor, utan ganska normala frågor.

Kan en polis vara politisk aktiv?

Kan en som varit straffad bli polis?

Vad gör du om en kollega missbrukar?

Läser du vad som händer i Sverige?

Hur ställer jag mig till att bära vapen?

Vad tycker jag om kvinnliga chefer?

Ja ganska enkla frågor som jag svarade väldigt bra på, tycker jag. Det fanns fler frågor, men de var väl inte lika intressanta. Mina svar tänker jag inte heller dela med mig av, för det blir så mycket då. Eventuellt om någon tjatar att jag kan göra ett separat inlägg om just den frågan =)

Äntligen dags att få urinera lite. För övrigt det absolut enklaste provet de här dagarna. Börjar med Isokai-testet, alltså styrke- och lyftprovet. Går fantastiskt bra och jag lyfter en åtta på skalen. En stor skillnad om man jämför med när jag mönstrade för tio år sen och lyfte en tvåa. Sen var det dags för hörselprovet. Fick då sitta i en pytteliten ljudisolerad låda med ett par hörlurar och ett handtag med en knapp. På vänster öra missade jag några pip, men det var helt normal hörsel. Kan vara så att mina hjärtslag överröstade pipen efter den jobbiga kraftansträngningen på Isokai. Syntestet, det jag fruktat mest, gick bra. Med korrektion så låg jag på 0,8, vilket är gränsen för vad man får ligga på. Utan korrektion hade jag 0,4 vilket är bättre än vad jag haft tidigare. Färgseendet var klockrent! Hos läkaren gick det bara bra, inga konstigheter.

Jahopp och så var det inget mer den här dagen, utan det var rast och vila till klockan åtta dagen därpå. Och vid det här laget hade tiden hunnit bli 15:00. Kvällen avslutades med kvällsmat på Thai-restaurang och kortspel med "kollegorna". Vi hade minst sagt roligt åt varandras intervjuer.

Det absolut sista testet - den fruktade psykologen. Som jag definitivt inte behövde frukta, för hon precis som poliserna, var grymt trevlig och bra. Jag fick intrycket av att hon redan "dömt" mig, och det utefter min arbetsgivare. Det ska ta ungefär en timme hos psykologen, men det tog nog inte mer än 20-30 minuter. Inga HBT-frågor, inga invandrarfrågor eller sånt, utan bara vanligt prat om hur jag växte upp med mera.

Beskriv din pappa med några ord?

Beskriv din mamma med några ord?

Hur såg din familj ut under uppväxten, och är situationen densamma nu?

Hade du inlärningssvårigheter i skolan?

Vi pratade en del om min skoltid, om hur blyghet förvandlats till sin raka motsats. Att mogna, våga och växa. Vi kom naturligtvis in på mitt tidigare yrke som fotograf och hur det kan vara en fördel inom polisyrket. Förmågan att se detaljer på ett annat vis än andra. Jag fick sen se resultatet från det databaserade anlagstestet, och det låg runt medel, 5-6 (en stark trea med deras räkning sett). Svenskan och utvikningen hade jag bäst resultat på. Hon tyckte att mitt detaljsinne som fotograf gjorde att mitt resultat på utvikningen var så bra. Jag som brukar ha jättesvårt för den här typen av uppgifter klarade mig alltså galant! Hon tyckte för övrigt att mitt personliga brev var väldigt välformulerat. Efter en stund sa hon att hon inte hade mer frågor till mig, och önskade mig lycka till i framtiden.

Klockan var nu straxt före nio på förmiddagen och jag var klar. Jag hade en enorm känsla efter det här. Det kändes riktigt, riktigt bra. Jag var mycket nöjd med min prestation. Min förhoppning är att rekryterarna kände likadant.

Nu behöver jag bara sitta lugnt och vänta. I mitten på maj kommer beskedet!