Nej nej nej, dumsnut!

Jaha, då var man ett år äldre då. Närmar mig stadiga 30. Ångest? Ja lite. Fasar för att bli äldre. Tiden rinner ju som sagt bara iväg. Halva livet har snart gått och jag har inte hunnit med nånting än! Det enda man inte kan få mer av är ju just tid.

Att fylla år innebär för mig inget positivt. Inte det att man blir äldre, utan all kontakt man "måste" ha med släktingar m m, m fl. Jag har tyvärr alldeles för dålig kontakt, med den kvarlevande släkten. Det har under min uppväxt aldrig blivit så att man umgåtts så mycket med släkten förutom just högtider, så det känns lite krystat att ringa och tacka för kortet, presenten, hälsningen osv. Vad ska man prata om? Man tackar för presenten, snackar lite väder sen är det bra.

Att ha dålig kontakt med mormor, morfar, farmor, farfar, övrig släkt och vänner är något man ångrar först när det är för sent, när den enda kontakten man kan ha är ett besök vid graven. Då ångrar man att man inte ägnade mer tid åt dom man håller så kärt.

Men trots att jag vet att åren rinner iväg, allt fler släktingar kommer att försvinna bort från mig, så gör jag inget åt det. Jag ringer inte oftare, besöker inte oftare, gör helt enkelt inget för att få mer tid med dom som snart är borta, som jag aldrig mer kommer att kunna prata med, hålla om eller säga "tack" till.


Snart ska jag ringa morfar och tacka för presenten.