När våra älskade kelgrisar, husdjur och bruksdjur lider svårt av skador, och ålderskrämpor så gör vi det vi anser mest humant och minst plågande. Vi avlivar dom, låter dom somna in så att dom får springa fritt på dom öppna vidderna i himlen. Dom behöver inte lida mer, bara för att vi vill ha dom kvar i livet för att kela lite mer.

Men när vi själva lider av sjukdomar, olyckor eller ålderskrämpor, då ska vi får vård. Vård som i många fall är så fruktansvärd att vi lider. Vi håller liv i hjärndöda med hjälp av respiratorer, i fall där kroppen skulle ha släppt taget. Vi håller oss vid liv med smärtstillande, så att vi inte dör av smärta dom sista timmarna i livet. Varför ska vi plåga oss på ett sådant vis? Djur får en bättre värdighet i slutet av sina liv.

Gamla och sjuka hamnar på äldreboende och får liggsår som går ända in till benen.
"Såret är öppet och djupt. Benpipan ligger blottad. Trots bedövning vrider hon sig av smärta när bandaget byts." Aftonbladet.se 070904

Det är mer humant att införa dödshjälp för gamla och sjuka. Man ska inte behöva leva ovärdigt den sista tiden i livet. Är man sjuk, och vill avsluta sitt liv värdigt ska man kunna göra det med värdighet. Man ska inte behöva avsluta sitt liv i smärtor, eller ångest. Man ska få ta sitt liv med värdighet, inte i smyg, ovärdigt och ensamt.

Min mormor avslutade sitt liv på egen hand, när det inte fanns någon annan väg ut. Hon var sjuk, och det fanns ingen hjälp att få, ingen bättring fanns att vänta. Hon tog sitt liv i ett garage, sittandes på en pall med en filt över benen och en slang från avgasröret mot ansiktet. Där slutade hennes långa liv, säkerligen plågad av smärtor och känslor.

Ingen ska behöva lida på det viset!